Tillbaka till verkligheten

Och studierna. Nu har första veckan gått av de riktiga föreläsningarna. Eller egentligen bara delvis, eftersom alla tyskakurser (som jag tänkt ta några av) börjar först nästa vecka. Men det ser helt ok ut. Jag hade menat ta mest föreläsningar denna termin, för att nästa termin ta intressantare kurser, så att jag nu först kunde öva tyska och sedan nästa termin faktiskt lära mig någon psykologi.

Det har inte riktigt blivit så. Jag har en föreläsning, en kurs jag redan avlagt i Finland, så jag går den egentligen bara för att fräscha upp minnet (och för att jag egentligen inte lärde mig något i Åbo i den icke-strukturerade kursen arb- och org-psyk....). De andra är seminariekurser. Det betyder att gruppen består av max 30 studerande, att det är mer interaktion och att vi måste hålla ett referat under kursen....skoj! Jag tycks också vara enda utbytesstudenten i dessa seminariekurser, dubbelskoj! Jag kastas alltså riktigt in i de tyska psykkastudierna.

På måndag hade jag alltså första seminariekursen: schizofreni. Verkar helt intressant, och läraren verkar snäll och trevlig. Men efter en och en halv timme av att spetsa öronen för att nu snappa upp de stora helheterna så var mitt huvud kaputt. Resten av dagen led jag av lätt huvudvärk, och jag hörde att många hade liknande upplevelser. Själv minns jag att det var precis likadant första tiden i USA. Overload på språket helt enkelt. Det har inte märkts tidigare eftersom alla kurser varit med utisar, och språket varit så pass enkelt att man inte fått överdos....

Nu är alltså verkligheten här. Jag har på seminarierna suttit och nog känt mig lite som en fisk på torra land. Alla andra talar sitt modersmål, alla andra känner varandra och har sina kompisar där. Jag är helt allena. På tisdagen fick jag mig alltså en total chock när en flicka tilltalade mig, jag kunde faktiskt inte tro det. Det var enda kursen där jag presenterat mig, där alla alltså visste att jag var "erasmus"student. (Egentligen är jag coimbra group studerande, men jag har märkt att det är absolut enklast att bara säga erasmus). En flicka vände sig mot mig och frågade om jag ville göra presentationen med henne. Jag tittade mig runt, för att ta reda på vem hon egentligen pratade med, det måste ju vara någon annan, det såg bara ut som om hon hade riktat sig mot mig. Efter en stund insåg jag att hon faktiskt menade mig! Jag kände mig nog lite dum efteråt, eftersom det egentligen varit ganska tydligt.....Det är bara så att man (jag) som erasmusstuderande känner sig som en andra klassens medborgare. Jag är inte dum, men jag kan inte språket, så det är naturligtvis ett stort handikapp. Jag räknar med att ingen vill jobba med mig, det blir ju bara svårare för dem. Jag var alltså helt extatisk när denna flicka själv erbjudit sig att jobba med mig. Det visade sig att hon själv varit utbytesstuderande tidigare :)

Nu har jag alltså fixat hela mitt schema, och det visar sig att jag har ganska fullt måndag till onsdag, men sedan är jag helt ledig torsdag framåt. I november blir det lite jobbigare eftersom jag har tre helgkurser....men men. Min plan är att tordag och fredan göra läxor och hemuppgifter, men jag är nog rädd att min lättja blir ett problem, och att söndagnatt i stället blir till för detta. Gnothi seauton.....

Denna termin har jag mest arb-och org-kurser, plus lite löst som schizofreni, bara av intresse. Jag hade ingen plan med det, jag har bara valt kurser som intresserar. Att det råkat bli så mycket arb/org förvånade mig, men så tycks det nu vara. Jag är lite oroad för mina kursval, jag har ganska många kurser så jag hoppas jag klarar dem alla. Ganska många är interaktiva, jag måste hålla föredrag och på helgkurserna handlar det delvis om rollspel och sånt. Men det är ju lugnt, det är långt till november.....

Efter en ansträngande vecka var det dags för fest. Fredag och lördag. Idag lite grann. En otroligt improduktiv helg. Men helt kul.